Teorier kring illustrering

Innan jag gett mig in på research om olika tekniker har jag valt att titta lite närmare på några grundläggande koncept som går att applicera inom illustrering, men i andra konstbelagda områden också skulle jag vilja påstå. Detta gäller då teori kring färg, form, ljus, perspektiv och proportion. Observera att jag har gjort egna översättningar vad det gäller termer, utifrån min egna förmåga och baserat på andra källor, så det är inte helt säkert att de är fullt korrekta översättningar.

Färg, form och ljus

Enligt Artists of Walter Foster (2012) så har färg tre dominerande egenskaper: nyans (eng. hue), valör (eng. value) och intensitet (eng. intensity). Nyansen avser benämningen på färgen, exempelvis: röd, blå, turkos, orange,  osv. Valören avser hur ljus eller mörk en färg är. Variationer i valör är nyckeln till att skapa illusionen av form och djup i bilder. Varje färg har sina egna naturliga valörer, men också en mängd olika variationer i valör. En färgs intensitet avser hur stark färgen är. En färg i dess naturliga valör har exempelvis en hög intensitet. Genom att blanda en färg med antingen svart, grått eller vitt ändras dess intensitet – men också dess valör (a.a). För att en målning ska vara lyckad behövs en bra genomgående valör i den, menar Artists of Walter Foster (2012). Med det menas en tydlig uppdelning av ljusa, mitt i mellan och mörka valörer. Dock inte så pass att valörerna är exakt lika uppdelade, då det skulle göra att illustrationen tappar rörelse, dramatik och inte blir lika intressant menar Artists of Walter Foster (2012). För att exemplifiera så kan vi ta en illustration som jag tidigare gjort. Här nedan ser vi den. Tydligt är att ljusa valörer är dominerande. Kanske lite mycket dominerande kan jag dock tycka nu i efterhand.

Compound_small

Hall (2011) skriver att vi uppfattar världen runt omkring oss genom att urskilja det till synes ljusa visuella områdena från de mörka, vilket i sin tur ger saker och ting dess form. De valörer vi ser skapas av olika ljuskällor och gör att vi upplever världen i tre dimensioner. Olika plan avtar eller träder fram beroende på hur mycket ljus som träffar dem. Föremål ger upphov till skuggor, och på en mindre skala så skapar ljus tillsammans med skuggor det vi upplever som textur. Styrkan och formen på skuggor förändras relativt till ljusets styrka och dess position (a.a). Intensivt ljus gör att skuggorna blir mörkare, och ju lägre ljuskällan är positionerad relativt till ett föremål desto längre blir skuggan (Artists of Walter Foster, 2012).  Detta exemplifieras i skissen nedan.

skuggor

Olika material beter sig också annorlunda då de utsätts för ljus. Material som vi upplever “skiner” , reflekterar ljuset och skapar highlights – intensiva områden av vitt ljus som kan hjälpa till att skapa fokus i en bild, menar Hall (2011). Mer komplicerat blir det däremot då färg blandas in i ekvationen. Två färger kan exempelvis upplevas som att de har samma valör, fast den ena är mörkare än andra (a.a). Hall (2011) tipsar om att göra monokroma (enfärgade i olika valörer) skisser för att få en aning om vilka valörer som kan fungera, innan man inkorporerar andra färger.

Perspektiv och proportioner

Hall (2011) beskriver några grundläggande principer gällande perspektiv. Här nedan beskrivs de.

  • Parallella linjer som ses från en vinkel uppfattas löpa samman mer och mer ju längre bort från betraktaren de befinner sig. Parallella linjer som är horizontella eller vertikala uppfattas som att de inte löper samman.
  • Likvärdiga avstånd, samt dimensioner på objekt tycks minska ju längre bort betraktaren ser.
  • Objekt som ligger närmare betraktaren skymmer objekt som ligger bakom och längre bort.

Artists of Walter Foster (2012) beskriver denna lära om perspektiv som “linear perspective”. Horisontlinjen är ett viktigt koncept i denna lära menar de. Det är den föreställda horisontella linjen som går igenom varje typ av avbildning (a.a). Horisontlinjen kan vara den den faktiska horisonten som vi ser eller en föreställd horisont som ligger i höjd med betraktarens ögon, menar  Artists of Walter Foster (2012). Punkter där där parallella linjer tycks löpa samman –  beskrivs av både Artists of Walter och Hall (2011) som “vanishing points”. Dessa punkter ligger på horisontlinjen och är till stor hjälp vid användandet av olika typer av perspektiv. Här nedan illustreras 1-punkts, respektive 2- och 3-punktsperspektiv.

perspektiv

När ska man då använda dessa? Enligt Hall (2011) används 1-punktsperspektiv när större delen av linjer och ytor är platta för betraktaren. Om synvinkeln i exemplen ovan ändras och ett objekt ses från en sned vinkel  används då 2-punktsperspektiv. Är synvinkeln lägre och tittar upp mot objektet; kan en tredje vanishing point uppstå och då används naturligt 3-punktsperspektiv (a.a).

Förkortning (eng foreshortening) inom bildkonst innebär enligt Artists of Walter Foster (2012) att de närmaste delarna av ett objekt upplevs som större än de som är längre bort ifrån betraktaren. Detta är en följd av att synvinkeln ändras, och det gör att linjer måste göras kortare för att visa på ett djup – att ett objekt faktiskt träder fram eller tillbaka i bilden. Detta görs också tydligt i skisserna ovan.

Ytterligare något att ha i åtanke då man jobbar med perspektiv är det atmosfäriska perspektivet (eng. atmospheric perspective), som Artists of Walter Foster (2012) beskriver det. Det innefattar hur vi upplever att objekt tycks ändra storlek, färg, textur, fokus och ljushet i relation till hur långt ifrån oss objekten befinner sig (a.a). Artists of Walter Foster (2012) menar att ute i naturen så blockerar olika partiklar i luften vissa våglängder as ljus, vilket gör att objekt som ligger långt ifrån betraktaren upplevs som mindre distinkta till formen (suddiga). På grund av dessa partiklar upplevs också objekt som är längre bort ha kallare färger (blånyanserad), medan objekt som är nära får varmare färger.

Denna lära om perspektiv som beskrivits ovan är det till synes logiska sättet att avbilda vår omgivning, eftersom det är så vi som betraktare ser den.Vissa av dessa principer kan tyckas ganska självklara, men saken är att vår omgivning kan illustreras på många olika sätt. I andra kulturer och konstnärliga inriktningar finns exempelvis olika sätt att avbilda tid och rum (Hall, 2011). Här nedan illustreras det på traditionellt asiatiskt vis, där objekt som är närmast betraktaren ligger på nedre delen av bilden, längst fram, och objekt som är längre bort ligger högre upp samt bakom andra objekt (a.a). Alla likadana objekt behåller dock ungefär samma storlek trots att deras position är längre bort.

Sqwörls

Komposition

Komposition definieras av Hall (2011) som ordnandet av former i bilden. Dessa former kan se ut på många olika sätt. De kan vara figurativa eller abstrakta, i färg eller monokroma, använda sig av linjärt perspektiv eller inte – men de behöver vara ordnade på ett sätt att de är behagligt för ögat, menar Hall (2011). Generellt sett så brukar det finnas en variation i storlek på formerna i en komposition, för att skapa dynamik (a.a). När man planerar en komposition är det viktigt att ha formatet i åtanke. Är det exempelvis porträtt eller landskap (liggande/stående), eller något mer annorlunda format? Hall (2011) menar att komposition generellt sett domineras av fyra olika element.

  • Det vertikala elementet – för blicken hos betraktaren från topp till botten på bilden.
  • Det horisontella elementet – för blicken hos betraktaren horisontellt från sida till sida.
  • Det diagonala elementet – för blicken hos betraktaren diagonalt.
  • Det runda elementet – för blicken hos betraktaren i en cirkulär rörelse.

Dessa element fungerar alla bra tillsammans, och även då ett element blir mer dominant i kompositionen menar Hall (2011). Något annat som är viktigt att ha i åtanke vid skapandet av en komposition är det positiva- och negativa utrymmet (eng negative space) som beskrivs av Artists of Walter Foster (2012). Det positiva utrymmet avser det område som används av de former som är i fokus i bilden, medans det negativa område är det runt omkring (a.a). Artists of Walter Foster (2012) menar att det råder delade meningar om vad som fungerar då det gäller positivt- och negativt område, men att en bra balans mellan  de båda kan vara att föredra – där en av dem är dominerande. Hall (2011) skriver också att det inte finns några definitiva regler för komposition, utan endast olika definierade tillvägagångssätt.

Referenslista: 

Artists of Walter Foster (2012). 100 Things Every Artist Should Know: Tips, tricks & essential concepts. Walter Foster.

Hall, A. (2011). Illustration. Laurence King

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: